..

Och så kom orden igen.
Vill verkligen samla mod och visa, iallafall för kanske en person, men jag är för feg..
Känns som folk kommer alltför nära inpå mig, ska jag dela mina innersta tankar!?
För det är ju dom som kommer ner på pappret.. Oftast iaf.

Yrpanna känner jag mig som.
Eller en fegis.
En riktigt chicken.
Men det gör inte så mycket, för livet är underbart..
Äääntligen mår jag som jag borde gjort för länge sen. Om bara huvudvärken kunde dra åt helvete också så skulle livet bara mer än underbart.. <3

Godnatt!

Permalink Jag svamlar. Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback