Med risk för att vara alldeles för positiv så måste jag säga att FAN vad livet är härligt just nu!
Det pirrar i min mage! Tihi.
Det var riktigt länge sen, kanske är det dags nu.
Jag har ingen brådska, men FAN vad allt känns bra!
Kan jag, kanske, på riktigt, är det möjligt?
Jag behövde nog inse att jag förtjänade 100 gånger bättre innan jag öppnade upp igen..
Tänk bara att det skulle ta över 2 år att inse att man inte är lycklig när man mår CRAP!
Kaaaan det vara så att jag har gått och kärat ner mig!? :D
Igår kväll skrev en för mig okänd människa till mig på Facebook, vi har haft varandra där ett tag, men aldrig träffats.
Han gav mig en sån komplimang, inget "du är söt" eller liknande. Han tänkte till och tog sig tiden att skriva några rader, och det gjorde mig så otroligt lycklig, jag kan inte släppa det.
Vill inte skriva exakt vad som skrevs heller, det känns som en sak jag ska hålla för mig själv.
Men det var om mina val jag gör i livet, hur jag tänker, min inställning till olika saker osv.
Det där är nåt jag värderar högt och något jag aldrig kommer glömma, det känns stort.
Ni får gärna tycka att jag är knas, men ingen har någonsin sagt nåt så fint till mig förut.
Och vad säger det om honom!? Att han är en otrolig människa, att han ens tar sig tiden att tänka till och skriva nåt sånt, han måste vara en på miljonen om inte mer! Den där finafina människan asså!
Vaaad händer annars!?
Jo, jag var hos Fija och myste från Söndag till Måndag.
Min finafina vän!
Tänk vad jag hade gått miste om ifall vi inte hade träffats den där dagen för typ 22 år sen.
Är det nånting i mitt liv som är värt att hålla fast vid så är det min och Fijas vänskap.
Fyfan vilken fin vän hon är! <3
Och hennes sötunge till son! Shit vilken go unge det är! <3
I Måndags eftermiddag tills igår följde jag iaf med M i lastbilen, mycket mysigt var det.
Jag må vara knäpp, men jag älskar att åka lastbil..
Man får se så mycket fina saker, det gungar och kränger och så sitter jag där och bara myyyyser. :D
Skulle följt med han tills idag egentligen, men min stackars röv klarade inte av att sitta ner mera och så var jag så förbannat trött så jag höll på att somna. Men kändes inte snällt att sova när han satt och körde, så jag hoppade av igår. Jag hoppas att jag får följa med en annan gång igen, när min röv har repat sig lite. Hahaha.
Imorgon ska jag på möte på sfr, på något konstigt sätt så ser jag faktiskt fram till att få komma dit och prata igenom mina val och möjligheter, få lite tips osv. Jag vill verkligen komma vidare nu, komma närmare mitt mål. :)
Sen ska jag ner på stan och köpa födelsedagspresent till Elin som har fest i helgen.
Mycket möjligt att det blir att åka till Söderköping efter det, för att träffa M.. :D
Ah, man kan lätt säga att livet är på topp.
Bara massa bra tankar i huvudet och jag känner att jag gör så jävla rätt just nu.
Trots onödiga svartsjuka sms igår så tvivlar jag inte.. Det om något borde la vara ett tecken på att jag verkligen har kommit över det förlutna nu.. :D
Det enda som saknas nu är att huvudvärken försvinner, att jag får mitt efterlängtade jobb med massor underbara barn, och att mitt hem städar sig självt.. :D
Men, det kommer väl får vi hoppas.
Under tiden tänker jag bara njuuuuuta, innan bakslaget kommer.
Aa, för nu går det faktiskt lite fööör bra. :P
Färdigsvamlat nu va!?
Puss på er alla mina fina. Och extra puss till P som fick mig så förbannat glad, även om jag inte tror att min "stalker" läser.. :D
